Är jag okänslig?
Läste precis fröken Egoinas krönika. Dagens handlade om att hon alltid känner sympati för den åtalade. Jag måste faktiskt motsäga det. Det finns ju faktiskt en anledning till att personen är åtalad. Som hennes exempel med Mats Alm. Nu var det ju så att dom hade bildbevis på att han befunnit sig i Stockholm under den tid han påstod ligga nerdrogad i en bil. Jag har svårt att känna sympati för folk som blir straffade för något de gjort. Jag är en av dom som tror på högre straff i Sverige. Att man ska straffas med det man utsatt någon annan för är inte mer än rättvist. Att få några år i fängelse för mord tycker inte jag är en bra idé. På etiken idag diskuterade vi också idag, vilka som var för och emot dödsstraff, abort och dödshjälp. De flesta i klassen var för allt det där, beroende på situationen.
Om jag skriver alla mina åsikter om allt det där här på bloggen kommer jag snart få ett samtal av min syster som påstår att så kan man inte skriva i bloggen. Så vet ni vad, det tänker jag inte göra heller. Men ni kan nog räkna ut det.
Kommentarer
Postat av: johanna
du får skriva vad du vill på bloggen, men var beredd på disskusion! jag blir inte arg, man får tycka precis som man vill. men det får jag också. jag tycker att man alltid ska se till vad som ligger bakom en människas beteende, varför folk gör som dom gör. INGEN föds ond. om man mördar någon till exempel, behöver man hjälp! inte sitta inlåst i fem år och sen komma ut utan terapi och så vidare. alla förtjänar en andra chans. och dom som är för dödsstraff i din klass - dom får gärna tycka det, men då får jag tycka att dom är dumma i huvudet.
Trackback
