A walk down memory lane

Kom nyss hem efter att ha gått en mysig runda i lilla Rydebäck. Gick förbi mitt gamla hus och blev fett besviken! Det är grått! Under de fem åren jag bodde där var huset gult. Nu är det grått. (Väldigt snyggt, men det hör inte hit, det huset ska förbli gult. Jag ska ju bo där när jag skaffar familj, och med familj menar jag sjutton katter) Gick även förbi Bästis gamla hus. Det hus som var så stort och mysigt är numer förvandlat till ett fult hus med massor av plåt på hela fasaden. Sjukt fult. Har så många minnen från hennes hus. Vårt popcorn krig, negerbollsbak, alla pajer till lunch, när jag cyklade in i trädet på baksidan, ja, väldigt många fler minnen. Kommer du ihåg älskling?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0